jaha, nu börjar klockan ticka in på natten. jag är inte speciellt trött. sitter ensam i leopardsoffan i lägenheten. avslutade nyss ett skype samtal med lovisa. Vi har hittat skype nu alltså, eller jag har hittat det. och vi kan sitta där länge. känns typ som man umgås med varandra, fast vi egentligen är typ 5 mil ifrån. (teknik världen är bra ibland alltså) Hon satt och flurade på lite ideér som såklart lät as bra i mina öron. föresten skärmde typ grannarna livet ur mig förut. alltså det är sjukt olyhört här, man hör dem aldrig, inte när dem går pratar eller spelar musik. men ikväll hörde jag en jävligt hård duns uppefrån. jag hoppade till och trodde mitt hjärta skulle sluta slå. det kom rätt plötsligt alltså. vet inte vad det var, men självklart började jag fantasiera om det. ändå är jag inte så rädd av att vara ensam. alla behöver lite ensam tid. hade ju sällis trots allt hela kvällen förut så. nu ska jag titta på oc eller sova, fårse vad jag är sugen på. imorgon kommer johanna på morgonen och väcker mig. pusss.



/sofie.